tillbakablick på åren som gått!
Har just kommit hem från min första och sista ollis tisda denna höst.. sorgligt men sant! å när ja satt där med min cider i handen å såg alla mer eller mindre fulla gulisar insåg jag att dessa 3 år på peffan har gått sjukt snabbt? när ble vi så här gamla? först var man gulis, allt va spännande å nytt. kommer ännu ihåg min första dag på pf (började 2 dar senare än alla andra pga lite semester i bulgarien) ja kände ca 2 mänskor av närmare 80-100 st tur var gick ju dessa två på min klass :D Första intrycket av alla mänskor kan ja säga att definitivt var fel och allt man gjorde från dag ett fram till julen var nytt nytt å åter nytt!! Livet i hemstaden Vasa hade blivit ett äventyr i sej!
-
efter julen började man ha lärt känna sina klasskamrater samt hitta några få vänner i andra klasser.. men man höll till 100 % på sin egen grupp/klass. inte kunde man blanda sej för mycket me de som gick i nån annan grupp? vafö sku man de? GULIS va en tid för sej å den tiden har bara lämnat sköna minnen efter sej :D
-
när man väl upplevt gulisåret och inte ville sluta där med alla nya äventyr så blev man ju såklart tutor!! har aldri gjort ett bättre val i mitt liv :D att vara tutor va super!! man fick uppleva allt en gång till :)-
-
efter ett år som tutor blir man så klart GAMYL.. gamling... å man får åter igen uppleva det mesta av fester å annat skoj som hör studielivet till!! man hade nu hittat sitt eget "gäng".. dvs blanda sej me andra grupper och hitta likasinnade mänskor :) endel var de samma som man hittat direkt som gulis men många var även nya bekantskaper :)
-
nu när man börjar fyran och dessutom skall åka bort ett halvår är man vadå? jo man är fjärdeårets studerande.. och gissa om man blir chockad då man inser att man inom loppet av 1½-2 år förväntas bli klar från skolan??? WHAT... jag, vi, gänget KLARA?? hur hänger detta ihop?
-
tur har vi alla förstånd nog att ta ut det mesta av den tiden som vi har!! så vi kommer nog aldri att bli tråkiga gamla studeranden.. vi kommer alltid att vara VI :D
-
samtidit som jag insåg allt detta kom ja å tänka på hur sjukt mycke man kommer att sakna Vasas studieliv.. inte bara alla vänner utan även hela livsstilen som finns här?
-
trots de att ja kommer att sakna allt å alla är jag nu mer säker än nånsin på att detta lilla äventyr i Barcelona kommer att bli ett av de bästa i mitt liv, med dessa ord säger jag tack för denna olliskväll och gonatt :D
Kommentarer
Trackback
